H&M öppnar i Israel

På torsdag 11 mars öppnar svenska klädkedjan H&M sin första av flera planerade klädbutiker i Israel. Lukrativt men olämpligt med tanke på Israels brott mot internationell rätt.

Dror Feiler, ordförande för European Jews for a Just Peace, säger i ett pressmeddelande att:

[V]alet av tidpunkt för etableringen är extra osmakligt just nu när Israels krigsbrott under Gazakriget har belysts i Goldstone-rapporten och utreds av andra internationella organisationer.
– H&M medverkar till att fokuset förvrids från Israels krigsbrott till mode, investeringar och kommers.

Kampanjen mot H&Ms etablering pågår här: http://bdshm.wordpress.com/ och – förstås – i en grupp på facebook: “H&M, don’t buy into Occupation!

Tårar och gas i Beit Sahour

I går, söndag, anordnades en demonstration i den lilla byn Beit Sahour utanför Betlehem på Västbanken (Googlekarta här).

Israeliska militären har en anläggning utanför byn. Den har inte varit i drift sedan 2006 och en del av marken har gjorts om till park för invånarna i byn. För två år sedan annonserade emellertid en bosättarorganisation att de vill bygga en bosättning i närheten av den gamla militäranläggningen (och byn) och förra veckan kom militären tillbaka till sin anläggning för att börja ställa ordning igen. Demonstrationen var alltså en protest mot bosättningarna och militariseringen runt byn. Tanken var att demonstrera och be en bön (fader vår känns igen även på arabiska).

Som syns på filmen här nedan avbröts det hela av israelisk militär som började kasta tårgas. Notera gärna den unge mannen (Issa heter han) som med sitt barn på armen elegant sparkar bort en tårgasgranat. Ingen blev allvarligt skadad och alla kunde promenera (eller åka jeep) hem till sitt. De demonstrerande lovade emellertid att komma tillbaka varje söndag i fortsättningen.

Jag har skrivit tidigare om att Israel har en dokumenterad strategi att hårt slå ner allt palestinskt motstånd – även det fredliga. Något annat är kanske knappast att vänta från en militär organisation. Vår uppgift blir förstås att stödja det fredliga motståndet och informera om övergreppen och de moraliska bristerna hos förövaren.

Läs lite mer här, hos International Middle East Media Center.
Läs mer om bosättarna runt Beit Sahour här, i New Statesman.

Pelle Strindlund lägger ut texten

I juni i år släpptes ickevåldsaktivisten Pelle Strindlund från Viskananstalten utanför Sundsvall där han suttit i några månader efter att tillsammans med två andra gjort en aktion mot Sveriges export av JAS-plan till bl.a. Thailand, Indien och Sydafrika.

Eftersom jag varken har en fungerande tv eller bor i Sundsvall så missade jag intervjun med Pelle i Mittnytt. Lyckligtvis finns det förstås på nätet. Se här vilken helskön kille han är:

Israelisk fredsorganisation manar till bojkott

The Israeli Committe Against House Demolitions (ICAHD) vädjar åter igen om en bojkott mot Israel (egentligen “Boycott, divestments and sanctions”, BSD, men bojkott blir lite kortare.. (förutsatt att man inte ger sig på att förklara allt i parenteser efteråt alltså…)). Syftet är tredelat:

  • Ending Israel’s occupation and colonization of all Arab lands and dismantling the Wall;
  • Recognizing the fundamental rights of the Arab-Palestinian citizens of Israel to full equality; and
  • Respecting, protecting and promoting the rights of Palestinian refugees to return to their homes and properties as stipulated in UN resolution 194.

Inga orimligheter kan man tycka. ICAHD skriver vidare att en sådan formulering fokuserar på de grundläggande problemen mellan israeler och palestinier, nämligen Isreals ockupation och diskriminering av sina arab-plestinska invånare snarare än staten Israel i sig. Utan att peka ut någon specifik lösning kommer en BSD att pågå tills Israel blir en helt igenom demokratisk stat för alla som bor där. Detta oavsett om lösningen är en eller två stater.

Utanför Israel/Palestina verkar två stater, alltså ett Israel och ett Palestina, vara den lösning som det talas mest om. Bland den inhemska fredsrörelsen verkar enstatslösningen däremot ha större stöd. Lite grovt framförs ett nutida och ett framtida argument. Det nutida pekar på de praktiska svårigheterna att dela upp området i två separata stater givet att palestinier och israeler redan är geografiskt blandade. Stora folkomflyttningar och/eller jätteknepiga gränser står för dörren. Israel/Palestina är också väldigt sammanlänkade på ett flertal områden, ex. ekonomi, arbetsmarknad, religiösa platser (ingen oviktig fråga) etc. En tvåstatslösning skulle inte förenkla sådana samarbeten

Framtidsargumentet lyfter upp att även om dagens palestinier och israeler skulle kunna enas om en gränsdragning mellan två stater så är det inget som säger att en sådan gränsdragning inte skulle komma att återupprepa dagens situation med återvändandefrågor och rätt till land om några generationer, och då har vi samma problem igen.

De förslag på enstatslösningar jag hört har inbegripit allt från en “enhetlig” stat, typ Sverige, med samma rättigheter och skyldigheter för alla medborgare, till någon sorts federation eller förbundsstat som USA eller Tyskland, med två delstater med egna parlament och visst självbestämmande plus en federal regering med ansvar för utrikespolitik, försvar etc.

De exakta detaljerna behöver verkligen inte presenteras just nu. Än så länge räcker det med visioner.

Läs mer om uppmaningen till bojkott (BSD) på ICAHDs sida.

“This place will be an inseparable part of Israel for eternity”

Israels premiärminsiter Benjamin Netanyahu har hälsat på i en bosättning på Västbanken skriver BBC. Västbanken är alltså ockuperad av Israel sedan 1967. Ockupationen är fördömd av bl.a. FN, USA och EU. Att flytta in civilbefolkning i bosättningar på ockuperat område strider mot fjärde genèvekonventionen.

Premiärminister Netanyahu deltog i en trädplanteringscermoni och citeras i artikeln med att “”Our message is clear: We are planting here, we will stay here, we will build here. This place will be an inseparable part of Israel for eternity”.

Dessa förhållanden gör det förstås ganska svårt att tro att Netanyahus regering på något sätt är redo för en rättvis hållbar fred. Men – här blir jag gärna överraskad och motbevisad.

Svenska akademiker sökes

Alldeles utanför gamla stan i Östra Jerusalem ligger stadsdelen Silwan. Östra Jerusalem, det är Palestina det, enligt FN och de flesta länder i världen, ockuperat av Israel sedan 1967.

Under Silwan (japp, under – nere i marken alltså) finns resterna efter tusentals år av mänsklig kultur. Nämn något antikt folkslag och de har förmodligen bott där under någon epok och kanske lämnat arkeologiska spår efter sig. Jerusalem är en riktigt gammal stad.

Bland alla kulturlager under dagens palestinska bostadshus och vägar finns resterna av det som kallas Davids stad. Kung David är en sorts isrelisk Gustav Vasa i kubik: bibelkändis, herdepojken som slog ihjäl Goliat, blev judarnas kung och härförare, vänstrade med den sköna Susanna och byggde det första templet i Jerusalem. Det Jerusalem som “han” byggde har förstås ett enormt symbolvärde.

Problemet är ju emellertid att det inte funkar riktigt så. För den arkeologiintresserade går det inte att bara gräva fram en historia ur marken. Ändå är det vad somliga försöker göra.

Ansvariga för utgrävningarna i Silwan är naturligtvis inte någon palestinsk organisation – eftersom området är ockuperat. Men det är heller inte det israeliska riksantikvarieämbetet. Istället är det en privat stiftelse som heter The Ir David Foundation eller Elad på hebreiska. det är en bosättarrörelse som säger om sig själv att:

The Ir David Foundation is committed to continuing King David’s legacy and strengthening Israel’s current and historic connection to Jerusalem through four key initiatives: archaeological excavation, tourism development, residential revitalization and educational programming. Saxat härifrån

Smaka på “residential revitalization”… Det innebär i praktiken att under förevändning att bedriva utgrävningar vräka palestinska familjer från deras hem och riva byggnaderna. Även själva utgrävningarna har rent fysiskt fått hus att rasa: tunnlar in under bostadsområdet har emellanåt gett vika med raserade hus som följd. Elad har förutom för bosättningar även fått kritik för sin ideologiskt färgade arkeologi där andra kulturlager än Davids stad har ansetts ointressanta.

Lyckligtvis finns det folk som tycker annorlunda – och gör något åt det. Emek Shaveh (www.alt-arch.org) är en liten organisation av arkeologer, MR-aktivister och boende i Silwan som försöker jobba för en mer sansad arkeologi. Bland mycket annat har de ett upprop som är undertecknat av en växande mängd akademiker från när och fjärran:

Archaeology is, or should be, a discipline untainted by narrow political or sectarian interests. In Silwan, sadly, archaeology—and the Israel Antiquities Authority—are being openly exploited for purely political purposes that include the removal of innocent civilians from their homes. We call upon the government of Israel, the Jerusalem Municipality, the INPA, the IAA, and all responsible members of Israel’s academic community to put an end at once to this blatant perversion and dangerous politicization of an academic field of endeavor. Saxat från här…

Märkligt nog finns inga svenska universitet representerade i listan med undertecknande… Kom igen nu! Jobbar du på universitetet? Värderar du den Fria Vetenskapen? Skriv på med en liten kråka här bara: http://www.alt-arch.org/petition.php

Senaste nytt: Därför bytte jag raktvål

Under en längre tid har jag använt mig av en förstklassig raktvål från Body Shop. Den löddrar bra, är dryg och luktar gott. Ingen lycka varar emellertid för evigt och för några dagar sedan skrapade jag sista slatten ur den blå plastburken. Jag insåg – inte utan viss saknad – att detta nog är den sista produkt från Body Shop som jag använder på ett tag.

Body Shop köptes av L’Oréal 2006 (i och med det köpet försvann, sägs det, även en hel del av företagets tidigare “var snäll mot djuren och naturen”-policy, men det är en annan historia). L’Oréal har ett utvecklat engagemang i Israel, ett land som kanske inte helt obekant kränker mänskliga rättigheter och internationell rätt i bland annat genom sin ockupation av Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem.

Det görs ständiga försök på diplomatisk väg att förmå Israel att häva ockupationen och börja respektera mänskliga rättigheter. De första 43 åren av diplomatiska påtryckningar har emellertid inte gett de fetaste skördarna, och det kan vara dags att fundera på en Plan B.

Bojkott är ett fredligt och kan rätt utfört vara ett mycket effektivt sätt att visa en stat att man inte tycker om vad den håller på med. Självklart behövs det fler konsumenter än jag och visst finns det andra företag i Israel än L’Oréal, och utan tvekan finns det fler stater än Israel som beter sig illa.

-Jovisst, men man måste ju börja någonstans, och nu var det raktvålen som var slut.

Läs mer om bojkott av Israel här: http://www.bdsmovement.net/
Och specifikt L’Oréal: http://bdsmovement.net/?q=node/231

Nya universitetsbygganden/dödsstjärnan

Snart (nu?) är den nya universitetsbygganden i Botaniska klar för inflyttning. Det är pedagogiska institutionen och det som förr i världen hette Institutionen för lärarutbildning som skall husera där bland annat.

Marie Schröder har förandstittat och tagit kort. Märkligt nog verkar hon ha hamnat rätt in i en skön sciencefictionfilm från sent sjuttiotal. Det är snyggs som själve hundan. Kolla på fotona här: http://www.flickr.com/photos/marie_schroder/

Beduiner och bosättare

Leslie har skrivit en ny reserapport från Palestina. Den här gången har hon besökt ett beduinläger utanför Ramallah.

Intressant läsning, fina bilder. Läs alltihopa här: http://lesliemalfert.se/2010/01/malale-mikhmas-reserapport-100112/

Ingen operation för patienter från Gaza

Organisationen PHR (Physicians for Humans Rights – japp, det finns en förening för var och en…) rapporterar om hur 17 patienter på kö för hornhinnetransplantationer hindrades resa ut ur Gaza och på så sätt missade sina operationer.

Transplantationer av hornhinnor går just nu inte att utföra någonstans på Gazaremsan och patienterna var därför på väg till Ramallah, på Västbanken. Där hade sjukhuset fått ett antal hornhinnor som gåva från den USA-baserade organisationen Tissue banks international speciellt för att användas till patienter från Gazaremsan.

Hornhinnor måste transplanteras inom 24-48 timmar efter att de tagits från donatorns kropp, så det är snabba ryck som gäller.

Av de 17 patienter med olika ögonsjukdomar som erbjöds operationer och ansökte om tillstånd för att få åka till Ramallah fick fem inget svar alls från de ansvariga israeliska myndigheterna. Två blev kallade till utredningssamtal på datum efter de planerade operationerna, två fick avslag och åtta fick tillstånd efter att fallen uppmärksammats i media, men då hade redan för lång tid gått och hornhinnorna var oanvändbara.

Förutom det uppenbart inhumana i att förvägra personer i behov av vård deras medicinska behandling, är detta från de israeliska myndigheternas sida ett tydligt brott mot artikel 13 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den säger att var och en har rätt att förflytta sig inom en stats gränser. Här spelar det ingen roll om man erkänner Palestina som en egen stat eller menar att Gaza och Västbanken tillhör Israel. Brott mot artikel 13 är det lika fullt.

Lär hela artikeln hos PHR här: http://phr.org.il/default.asp?PageID=190&ItemID=488